Flytningar

Utseendet och konsistensen på flytningarna kan variera ganska mycket beroende på var du befinner dig i menscykeln och i livet. De kan till exempel vara vita, mjölkiga, vattniga, trögflytande, genomskinliga, mörka, svarta, gryniga eller slemmiga. Ibland kan flytningar också vara ett tecken på att du fått en infektion som svamp eller bakteriell vaginos. Genom att lära känna dina flytningar får du lättare att skilja en normal flytning från en som orsakats av en infektion.

Är mina flytningar normala?

Flytningar kan vara tunna eller trögflytande och se ut på många olika sätt men en normal flytning är oftast vitaktig, lite grumlig och har en lätt syrlig doft, ungefär som yoghurt. När den får kontakt med luften kan den bli lite gul.

Precis efter mensen kan flytningarna bli lite bruna, rosa eller röda, vilket beror på att de blandas med blod. Under ägglossning blir dessa istället genomskinliga och lite slemmiga, ungefär som äggvita. Flytningarna anpassar sig nämligen hela tiden till vad slidan behöver och under ägglossningen gör den hala konsistensen att det blir lättare för spermierna att klara sig och ta sig fram till ägget.

Om något inte står rätt till i underlivet märks det ofta på att dina flytningar förändras.

Onormala flytningar

Sjukdomar och infektioner kan påverka dina flytningar så att de ändrar färg och konsistens, blir rikligare eller börjar lukta annorlunda.

De vanligaste orsakerna till onormala flytningar är bakteriell vaginos, svamp och atrofisk kolpit (torrhet i underlivet).

Bakteriell vaginos beror på att det har blivit obalans i slidans bakterieflora och kan leda till tunna, gråaktiga flytningar som luktar rutten fisk. Illaluktande flytningar kan också bero på atrofisk kolpit, något som beror på östrogenbrist och framförallt drabbar kvinnor som har passerat klimakteriet eller ammar. Om flytningen istället är vit, tjock och grynig som keso är det förmodligen en svampinfektion som ligger bakom. Svamp kan ibland ge mer flytningar än normalt men de är för det mesta luktfria.

Onormala flytningar kan också bero på olika könssjukdomar, även om det är ganska ovanligt. Gröna eller blodblandade flytningar kan till exempel vara ett tecken på klamydia. Herpes och trikomonas kan också orsaka onormala flytningar.

En bra tumregel är att kontakta din vårdcentral om du är osäker på om din flytning är normal eller inte, särskilt om du är gravid.

Varför får jag flytningar?

Varje dygn produceras knappt en tesked sekret av körtlar i slidan. Sekretet är det vi brukar kalla för flytningar och har som jobb att hålla slemhinnan i slidan fuktig och skydda den mot infektioner. Dessa rengör slidväggarna genom att skölja bort döda bakterier, celler, antikroppar, enzymer och andra organismer som normalt lever i slidan. De fungerar också som ett naturligt glidmedel under sex.

Flytningar brukar komma i puberteten, ofta strax före den allra första mensen, och fortsätter sedan hela livet, även om de brukar minska när man blir äldre. Stress, kostvanor, medicinering, graviditet, amning, hormonbaserade preventivmedel och var du befinner dig i menscykeln kan påverka hur mycket flytningar du får och hur de ser ut.

Går dessa att förebygga eller behandla?

Flytningar är för det mesta helt normala men om du tycker att du har väldigt mycket flytningar kan du prova att:

• Smörja in underlivet med lite olja innan du duschar
• Sova utan underkläder
• Ha på dig luftiga kläder och gärna trosor i bomull
• Undvika att använda tampong när du inte har mens

Om du har onormala flytningar som beror på svamp i underlivet eller vaginal torrhet kan de behandlas med receptfria läkemedel. På apoteket finns även receptfria naturläkemedel med mjölksyrabakterier som kan hjälpa mot bakteriell vaginos. Om den receptfria behandlingen inte hjälper mot dina symtom ska du kontakta vården.