Faktagranskat av Rebecka Kaplan Sturk
– Specialistläkare i gynekologi och obstetrik
Rebecka jobbar med gynekologisk öppenvård, mödrahälsovård och undervisning av läkare och barnmorskor.
Endometrios
Endometrios kan vara göra väldigt ont, men det finns sätt att lindra besvären.
Att få ont i underlivet i samband med mens är inte ovanligt, men för de kvinnor som har sjukdomen endometrios kan menssmärtan bli både mer ihållande och plågsam än normalt. Endometrios drabbar ungefär en av tio kvinnor i fertil ålder och för de flesta börjar problemen redan i tonåren. Sjukdomen innebär att vävnad som liknar livmoderslemhinnan börjar växa på andra ställen än livmodern, till exempel i buken, där den sedan orsakar inflammation. Det finns idag inget botemedel mot endometrios men det finns behandlingar som kan lindra smärtan. De allra flesta kvinnor blir också bättre eller till och med helt symtomfria i samband med klimakteriet.
Hur vet jag om jag har endometrios?
Symtomen på endometrios kan variera från person till person och förändras över tid. Ofta kommer de i skov, det vill säga att de kan komma och gå i perioder. Ungefär hälften av alla kvinnor som har sjukdomen märker inte av den alls medan andra lever med mer eller mindre kronisk smärta. Det finns inget test som kan visa om du har endometrios, men sjukdomen visar sig ofta genom ett eller flera symtom.
Vanliga symptom på endometrios:
- Kraftiga smärtor innan och/eller under menstruation
- Mensrubbningar (kraftiga blödningar, mellanblödningar, oregelbunden mens etc)
- Smärta djupt inne i slidan vid samlag
- Smärta i korsryggen som strålar ut i benen
- Kronisk buksmärta
- Återkommande urinvägsinfektioner eller smärta när urinblåsan är full
- Smärta vid tarmtömning
- Blod i urinen eller avföringen
- Diarré eller förstoppning
- Svullen mage
- Svårigheter att bli gravid
- Allmän sjukdomskänsla som trötthet, illamående och feber
Diagnos
För att kunna ställa diagnos på endometrios behöver läkaren oftast göra en gynekologisk undersökning och ett vaginalt ultraljud. Ultraljudet kan bland annat avslöja cystor som bildats på grund av sjukdomen. Endometrios kan också diagnosticeras med hjälp av magnetresonanstomografi (MR) eller via titthålsoperation. Eftersom endometrios lätt misstas för vanlig mensvärk, IBS eller urinvägsinfektion kan det dröja innan du får rätt diagnos.
Behandling
Självbehandling
Många upplever att de kan lindra sina symtom genom mindfulnessövningar, yoga, träning och rätt kost. Det finns ingen särskild kost som har klart bevisad effekt vid endometrios men små studier har visat att en så kallad FODMAP-diet, som är fattig på fermenterbara kolhydrater, kan hjälpa kvinnor som har IBS i kombination med endometrios. Andra väljer att testa en antiflammatorisk kost eller utesluter socker, gluten och laktos. För gärna dagbok över vad du äter för att försöka ta reda på vilken mat som gör besvären värre, så att du kan hitta en kost som fungerar.
Receptfria läkemedel
När inte egenvård hjälper kan smärtan behandlas med receptfria mediciner som innehåller paracetamol, gärna tillsammans med preparat som är inflammationsdämpande. En del får också hjälp av akupunktur eller TENS, då man stimulerar nerverna med svaga elektriska strömmar.
Söka vård
Om du har så kraftiga menssmärtor att det påverkar din vardag, till exempel att du inte kan gå till skolan eller jobbet, ska du söka vård. En läkare kan hjälpa dig att hitta en starkare receptbelagd behandling som lindrar smärtan. Endometrios kan också behandlas med hormonpreparatet gestagen för att stoppa mens och ägglossning helt. Gestagen kan fås antingen som injektion, p-stav, tabletter eller hormonspiral. Svåra fall av endometrios behandlas ibland med titthålskirurgi då man kirurgiskt avlägsnar endometriosförändringar.
Vad är endometrios?
Endometrios är en av de vanligaste orsakerna till att kvinnor får smärta i underlivet och blir infertila. Sjukdomen beror på att livmoderslemhinna eller vävnad som liknar den som finns i livmoderslemhinnan börjar växa utanför livmodern. I princip kan vävnaden börja växa var som helst i kroppen men vanligast är att den växer i buken, äggstockarna, äggledarna, urinblåsan, utsidan av livmodern, ändtarmen och andra inre organ. Ofta börjar det med knappnålsstora knottror som kan växa till större områden, så kallade endometrioshärdar. När du har mens börjar endometrioshärdarna blöda, vilket leder till att kroppens immunförsvar reagerar och vävnaden blir inflammerad och du känner dig sjuk. Förutom inflammation orsakar vävnaderna smärta, ärrbildning, sammanväxningar och cystor.
Orsaker till endometrios
Forskarna vet inte exakt vad endometrios beror på men en teori är att celler från livmoderslemhinnan pressas ut till magen från äggledarna när man har mens och att de sedan fortsätter att växa på bukväggen. Endometrios är delvis ärftligt, så om du har en nära släkting som har sjukdomen, är risken större att du själv drabbas. Det finns inget säkert sätt att förebygga endometrios men forskarna tror att kvinnor som får barn tidigt får ett visst skydd mot sjukdomen. Långvarig användning av p-piller eller andra behandlingar som tar bort mensen kan också bromsa sjukdomen.